Söndagen, mhmmm
Tisdag 19/5 2009
Hey ho.
När vi hade släppt av Kakan så sprang vi iväg hem till GosAnna, fiskade fram lakan och sen så åkte vi till mor. Då var väl klockan runt.. Halv sju, ungefär. Vi åt grillat, namnam, och lite hallon. Vi hade bestämt om mot att nana hos Gabriels & GosAnnas farmor, utan hos mor, eftersom klockan var närmare åtta. Fast, det är ju klart, vi skulle ju kunna hinna... Så det blev till att titta på busstider, och det var bra att vi gjorde det. Fortfortfort plocka ihop allting, och sen iväg ut på språngmarsch mot bussen. Vi hann, med god marginal. När bussen kom var det hopp-på som gällde, såklart. Och det var massa trevligt prat på bussen. Möjligtvis lite elakt, men ändå. Man får vara elak om man är en Mel, även om man är världens snällaste...
Så ramlade vi av bara några stationer från centrum, eftersom vi bestämde oss att gå hem till Inga-Lill. Det blev... Roande.
"Det här är små-vita-snoppträdet!"
".... Det luktar gott här!"
"Det luktar häng."
Efter en bra bit kom vi fram till fint ställe med billigt godis, så dit försvann vi in. Och först ville vi inte ha, men sen så hjälpte vi Gabriel att välja. När vi förstod att det var massamassa billigt. Och så var det lätt att gå resten av vägen, tycker en Mel. Och det har faktiskt inte så mycket med godis att göra! För vi åt nog nästan ingenting...
Väl framme upptäckte vi att ESC hade börjat, så då verkade en promenad med Morris som en otroligt bra idé. Sagt och gjort, vi försvann ut. Det första som händer är att en räv tycker om att springa rakt framför nosen på oss, och då tycker Morris att han ska få springa efter. Det tyckte inte vi, tråkiga som vi är. Istället släpade vi iväg honom, och gick runt. Mel frös, men Gabriel hade mindre kläder på sig och han frös mer, så vi tog bara en otroligt snabb promenad. Sedan blev det att sitta i ett trevligt kök med två av de människorna som är sjukt fina att det nästan inte är sant, och massa trevligt prat. Tider vi har saknat, kändes det i hela Mel. Vi fick läsa om GosAnnas Amanda, och försöka ge någonslags konstruktiv kritik, som vi hoppas blev bra... Godis såklart, och Grönannappen fick det att blöda i Mels mun, så vi la bort den. Sen blev klockan sent, och vi (GosAnna) bäddade. Snart var vi ihopkrupna alla tre, och det är otroligt fint att nana mellan GosAnna och Gabriel. Det finns nog ingen bättre plats att nana på. (Eller, Mary kunde ju ha varit med. Och Angelica. Men ändå!) Det gick fort att nana in, och det blev fort morgon.
Jag pratade tydligen i sömnen, men det var jag inte ensam om. Hähä. Så upptäckte vi vad klockan var, men orkade inte gå upp. Jag är rädd att vi kan ha pratat något för högt, och väckta Inga-Lill och Emma, men... Det var faktiskt inte meningen. Och Morris var redan vaken!
GosAnna och jag tog på oss uppdraget att rasta hunden. Jag antar att det var menat bara en liten runda, men det struntade vi i. Hmm, undrar var den här vägen leder... Och så var GosAnna&Mel iväg på stora äventyr i främmande skogar, (nästan) långt ifrån civilisationen! Det var trevligt. Efter ungefär 40-45 minuters promenad kom vi hem, och Mel höll på att svälta ihjäl. Frukost var massamassa god, speciellt sittandes ute, och saksamma att det blev roligt med brickor. Fast det är inte okej att bordet nästan gick sönder. Fy på Mel!
Sen så bestämdes det att vi skulle bada Morris. Han älskar oss, otroligt mycket, jässjäss. Bara så att ni vet. Och när vi var klara, så kunde man se att han var vit. Vi kammade lite också, bara för sakens skull. Efter det så gick vi upp, och jag kommer faktiskt inte ihåg vad som hände sen. Minneslucka ftw! Jag tror dock att det bestämdes att GosAnna skulle åka med sina föräldrar och jag och Gabriel skulle ta oss till tekniska och hem på egen hand. Så vi kollade tider, och bestämde en buss som såg bra ut. När GosAnnas föräldrar kom så skulle det bli fika. Men! Det fanns ingen mjölk. Ta-tarataaaaa! Vi räddade dagen genom att springa iväg och köpa mjölk. Och Morris blev lite jordig, men han är ändå söt. När vi kom tillbaka bäddade vi ihop, samarbete är underskattat, och så blev det fika. Tuggtugg och drickdrick, och alltför snart så blev det dags för GosAnna att åka hem. Vinkvink på henne och ett löfte om att ses snart igen.
Gabriel och jag hjälpte till att plocka ut i köket, och jag kunde inte låta bli att hjälpa till med att plocka ur och i diskmaskinen. Sen så upptäckte vi att det var dags att gå, så vi tågade iväg. Stod vid busshållplatsen och väntade. Och väntade. Och väntade. Så kommer inte bussen vi skulle med! Panik! Vad gör vi då? För nästa buss gör att vi kommer försent till bussen hem från Tekniska! Blä. Usch. Fy. Det här får inte hända! Iallfall, nästa buss tar oss iväg till en tunnelbana. Som står still! I nästan tio minuter. Alla chanser att hinna med bussen försvinner helt plötsligt. Så ringer far, och vi försöker förklara att det inte alls är Mels fel, och det går som det går.
Någonstans där vi skulle byta till tekniska går vi av, bara för att. Och så går vi tillbaka igen, uppupp och iväg med den vi ska ta för att komma till Sveavägen. Travar runt där, först massa långt åt ena hållet och sen lika långt plus lite till åt det andra hållet. Sen kommer vi fram till butiken vi letade efter. Och den har stängt.
Så vi travar vidare, iväg till där Gabriels morfar bor. Efter ett försök med portkoden gick vi till en park och satte oss. Så försökte vi ringa till Lotta, och sen blev det Thomas vi pratade med.
[Oavslutat]